När livet står still...
Hur ska man kunna gå vidare när det känns som att man står och stampar framför en vägg. Man går och går, men kommer ingen vart. Där känns det som att jag står nu. Finner ingen ork till något. Varför kan man inte bara förstå och vara glad att hon nu mår bättre än hon gjort på mycket länge? Kanske e det egoismen som tar över. Människan är ju det. Och det vet vi alla. Skulle så gärna vilja hitta på något kul...men orken finns ej. Allt känns grått, trist och oerhört tungt. Alla vill så väl hela tiden,men det ända jag orkar säga är just det"orkar inte"!Tiden läker alla sår,men just nu är mina så djupa att det kommer ta ett tag. Den senaste tiden har ju heller inte varit en dans på rosor. Men lovar er alla att snart e glada positiva Linda tillbaka. Ge mig bara lite tid.
Kramar
Linda
Kramar
Linda
Kommentarer
Postat av: Jossan
Åh Linda :( Jag önskar att jag kunde göra något så att saker och ting blir bättre för dig.
Massa kramar till dig!
Trackback
